Fackliga utmaningar

”Utmaningar jag ställdes inför i arbetsliv” 11:e avsnittet.

Personalutveckling

Som jag tidigare nämnt arbetade vi aktivt med att anpassa våra produkter så att de blev så användarvänliga som möjligt. Det gällde inte minst för den egna personalen.

Samarbetet mellan facket och företaget utvecklades också på ett annat plan. Vi införde och utbildade alla medarbetare i utvecklingssamtal långt innan det blev ett modernt begrepp inom personalvården.

Minst en gång per år skulle närmaste chef och den underställda öppenhjärtigt diskutera igenom relationen dem emellan och arbetsuppgiften i företaget. Inte alltid lätt för den tidens chef som var van att peka med hela handen.

Styrelsearbete

Enligt min mening är det i bolagsstyrelsen som facket kan göra bäst nytta, förutsatt att det finns kunskap och kurage hos den förtroendevalda. En arbetstagarrepresentant har samma status och ansvar som de stämmovalda ledamöterna. Något styrelsearvode utgick ändå inte till de fackligt valda.

Som facklig förtroendevald klubbordförande hade jag plats i Esselte AB:s koncernstyrelse, ett mycket intressant men krävande uppdrag då mycket skulle läsas in inför mötena. Jag minns speciellt ett dramatiskt ärende i styrelsen 1989.

Finansbolaget Mobilia och investmentbolaget Ratos lade ett bud på hela det globala Esselte AB. Mobilia ägdes av bröderna Lindholm. Två av dem satt med i styrelsen. Ratos hade också två bröder med i styrelsen, Erik och Sven Söderberg. Avsikten var att stycka upp koncernen och sälja ut respektive företag styckevis. Styrelsen hade att avgöra om budet skulle ses som fientligt (man är emot det) eller rekommendera aktieägarna att acceptera budet.

Från fackligt håll var vi definitivt emot Lindholmarnas och Ratos uppköpsplaner. Vilken ägare kunde vi då få? Jag tror att alla i styrelsen, förutom Mobilia och Ratos, var emot budet men inte ville motivera varför. Beslutet i styrelsen blev istället att låta en opartisk konsult utvärdera budet som förhoppningsvis skulle landa i ett avvisande. Det blev också konsultens slutsats. Spekulanterna drog då tillbaks sitt bud.

Beslut i styrelsen togs alltid i samförstånd. Omröstning förekom inte. Hade vi i facket haft en avvikande mening i ett beslut fanns risken för rubriker i tidningarna dagen efter.

Några år senare, 1992, ändrades emellertid ägarstrukturen. Rune Andersson och Carl Bennet med företaget Getinge Intressenter ombildade Esselte System till Scribona AB. Mitt förtroendeuppdrag i koncernstyrelsen hade jag kvar till 1995.

scribona_1994

Scribonas koncernstyrelse 1994

Det var det jag gjorde

”Utmaningar jag ställdes inför i arbetsliv” 12:e avsnittet.

Slutord

Så har jag då kommit till punkt i min följetong om utmaningar i arbetslivet, och någorlunda svarat på svärmors fråga: Vad gör du, egentligen? Tillbakablickandet har varit givande men svårt ibland då minnet sviker. Jag har då varit tvungen att rota fram gamla papper och foton som stöd för min utsaga.

Rätt ofta har hjärnan tänkt ut en mening men på papperet stod det inte alltid det jag ville skriva. (Bytte t.o.m. tangentbordet då jag trodde felet låg där.) Jag är därför tacksam för att en vän har hjälpt mig med korrekturläsningen.

Mycket hände under mitt arbetsliv i Stockholm. Den största förändringen var nog när jag, som tekniker, under årens gång blev mer av en säljare. Som sådan blev jag rätt framgångsrik, får jag väl skryta med, då jag placerade mig väl i säljtävlingar. En topplacering gav mig en resa till Hong Kong. (Som om jag inte hade haft nog av resandet.)

Mikrofilmbranschen, som var mitt gebit, ersattes så småningom av dataterminaler och mina kunder behövde mig inte längre. Jag rådde mig själv så länge jag visade resultat men nu måste jag sadla om. Att vila på gamla lagrar går inte som säljare. Dessutom ville jag flytta från Kista till min fädernegård i Säby. Tillfälligtvis fick jag 1990 ett jobb inom Scribonakoncernen i Västerås och senare i Eskilstuna.

Efter avslutat arbetsliv blev nog den största förändringen i vardagen att telefonen och faxen tystnade. Dessbättre saknades inte sysselsättning på gården. Och snart var jag engagerad i Säby hembygdsförening och senare också i Kolbäcks hembygdsförening. Min tekniska ådra sattes nyligen på prov igen när jag skapade herrevadsbro.se en mobilanpassade hemsidan åt hembygdsföreningen.

Avslutar med ett citat av Stig Johansson:
Alla dessa dagar som kom och gick.
Inte visste jag att de var livet.

Kurt

personaltidningen

Reportage i personaltidningen 1990

Esselte Systems utveckling

Av Bo Talldal

I går (2017-05-13) besökte jag Kurt Larsson, duktig tekniker, som under min tid på System testade och utvärderade nya produkter. Kurt och jag har jobbat tillsammans sedan 25 års åldern. Först på Addo, sedan på Singer/Friden och Esselte. Nu har vi ett skrivprojekt tillsammans, Gubbröra.

Bifogar några reflektioner om Esselte Systems utveckling.

Januari 1969 när jag började på Esselte System var det en olönsam, stagnerande verksamhet med ca 6 milj. omsättning, ca 50 anställda med en genomsnittsålder väl över 50 år och manuella produkter som Taylorix och Viscard.

Mitt sista år 1981 som VD var omsättningen ca 400 milj. och antalet anställda ca 850. Vi hade 38 st egna filialkontor och dotterbolag i Danmark, Finland, Norge samt Scribona Int. i Schweiz. Lönsamheten var mycket god och kassaflödet starkt positivt inte minst från uthyrningsverksamheten Datafinans.  Många duktiga, branschkunniga medarbetade bidrog till detta. Vi hade också ett starkt stöd av koncernledningen, främst Bengt Strandberg, men också de första åren Calle Mannerfeldt. Produkterna låg verkligen i teknikens framkant. Med world wide spaning fann vi bra produkter främst från tillverkare i USA och Japan.

Vi blev marknadsledare på COM (Computer output microfilm), Key to disc/distribuerad datakraft och ordbehandling. På många av produkterna använde vi egna varumärken Esselte Scribona, Esselte Servifon, Esselte Access etc. Vi var först på marknaden med avancerade telefonsvarare och faksimil. På kopiering var vi jämte Xerox och Canon störst på marknaden. Försäljningen skedde i allt väsentligt med egen professionell säljorganisation. En mindre del kontorsmaskiner såldes genom återförsäljare. Vi fick bl.a. överta Esselte Electronics med Citizen, när dom fick problem.