Friden Kontomation AB 1961-1969

”Utmaningar jag ställdes inför i arbetsliv” 4:e avsnittet.

Kontomation AB hade övertagit Friden agenturen från Ragnar Berg AB som marknadsförde kontorsutrustningar. Namnet Friden kom från en smålänning i USA som hette Carl Fridén. Han hade utvecklat en mekanisk räknemaskin som även räknade multiplikation och division. Nu lanserade Friden Kontomation automatiserade kontorsmaskiner med hålremsa. Den tidens IT-bom, skulle man kunna säga, men med konkret innehåll.

Den första januari 1961 började jag som teknisk chef på Kontomations nyöppnade filial på Kaptensgatan 4 i Malmö. Bo Talldal som var säljare på Addo i Lund blev filialchef. Inom tre år hade vi tre säljare och sju tekniker anställda. Jobbet på det nyetablerade företaget blev en utmaning, inte bara ur teknisk synvinkel utan även språkmässigt. Manualer och utbildning, oftast i Holland, var på engelska. Jag, som bara hade sexårig folkskola och ingen engelska på schemat, hade till en början ett handikapp som dagens ungdom slipper uppleva.

För att snabbt lära känna produkterna erbjöd jag mig att börja praktisera i Stockholm. Under fyra månader bodde jag inneboende hos en ”tant” på Chapmansgatan på Kungsholmen och åkte tunnelbana till det nyuppförda Farsta Centrum där företaget höll till i en källarlokal. Friden flyttade efter några månader till Hornsgatan på Söder.

Maskiner vi sålde och servade.

En robust och tung skrivmaskin, benämnd Flexowriter, var försedd med hålremsstans och hålremsläsare. Med den kunde arbetet med order- och faktureringsrutiner på kontoren rationaliseras. En databas med kunder och artiklar lades upp på hålkort. Från dessa genererades en hålremsa vid orderskrivningen. Från hålremsan skapades en faktura i faktureringsmaskinen, Computyper. Utrustningen kunde multiplicera antal gånger à pris och skriva ut produkten automatiskt på fakturan. Fantastiskt!

I Computyper samverkade skrivaren Flexowriter och Carl Fridéns mekaniska kalkylator via strömställare och reläer. Programmeringen gjordes med kabeldragning i en panel. En fördel vid servicearbetet med dessa maskiner, jämfört med dagens, var att man genom att lyssna på rytmen hos komponenterna kunde höra om de arbetade rätt. Skandinaviska Eternit i Lomma var en stor kund till oss. Det var inte nådigt att som serviceman ställas öga mot öga inför kundens kontorschef om maskinen hade räknat fel i en faktura.

Försäljare har ibland en tendens att lova för mycket för att få en order. Det hände även hos oss. Då blev jag som tekniker övertalad att finna en lösning eller special feature som vi kallade det. Jag tyckte den typen av problem var särskilt intressant.

Golvfirman Tarkett behövde en sådan speciallösning. De hade kontor i Malmö och tillverkning i Hanaskog. Nu ville man registrera order i Malmö samtidigt som den skrevs ut vid fabriken, alltså koppla samman två Flexowriter via telefonnätet. Kommunikation via telex- och telefonnätet i administrativa sammanhang var nytt på den tiden. Internet fanns inte och knappt några modem. Vi på Friden i Malmö utvecklade emellertid en anslutningsenhet till ett av Televerkets parallellmodem och Tarkett fick sin fjärranslutning. Den fann också kunder på flera ställen i landet och blev lovprisad av vår försäljningsavdelning.

En annan special feature var den ologiska 25-öringen. Hamnkontoret i Helsingborg bad om en offert på en faktureringsmaskin. Deras krav var att ingen rad på fakturan fick understiga 25 öre. Även om antal gånger pris blev exempelvis 17 öre så skulle maskinen skriva ut och räkna med 25 öre. IBM och vi på Friden konkurrerade om ordern. Vår säljare hade nästan gett upp hoppet då han och även IBM visste att vår maskin hade en mekanisk kalkylator och en sådan lurar man inte till felräkning. Vi lurade i stället maskinen med några reläkopplingar och fick ordern. IBM fick sig en tankeställare och vi steg säkert i respekt hos dem.

Elektroniken med transistorn gör entré på kontoren.

Vi som arbetade med teknisk service på kontorsutrustning var fram till början av 1960-talet utbildade mekaniker. Jag insåg tidigt att utan elektronikkunskaper skulle man snart stå utan arbete. Korrespondenskurserna jag läste räddade mig. För att uppdatera våra tekniker bedrev Friden också en egen anpassad korrespondenskurs i matematik, elektronik och pulsteknik. Computypers mekaniska räknemaskin ersattes snart av en snabb elektronisk kalkylator. De första elektroniska maskinerna var, i motsats till dagens elektronik, känsliga för störningar från elnätet och gav oss stora bekymmer. En special feature med isolationstransformator löste problemen.

Jag flyttade till Stockholm som produkttekniker 1965. Samma år lanserade Friden, som nu var en del av Singer Corporation, sin första elektroniska bordskalkylator. Företaget utvecklade också den första generationens elektroniska faktureringsmaskin, en minidator, med eget programspråk. Kabeldragningens tid var förbi. Nu skedde programmering via hålremsa.

Kurt

computyper_jan_1962

Utbildning på Computyper 1962

programbox

Programbox